Fång – och olika sorters gräs 🤔

Apropå det här med fång… Har hört flera säga nu att det är ett riktigt “fång år” i år. Här har hö skördarna blivit väldigt bra. Gräset har växt som sjutton! Det har varit både fuktigt och varmt och soligt om vartannat och då blir det bra tillväxt i gräset.
Och ändå, det är första gången på länge som jag vågar låta min fång känsliga häst gå på gräs nu. Men ikväll hände en sak som fick mig att tänka till lite
!

Jag hade precis släppt ut hästarna på ett nytt bete där gräset växt nästan midjehögt. Det är en liten del av det ni ser på bilden, och inne i skogen. Det har blommat över och blivit gult i topparna. Magert skogsgräs växer inne i skogen i öppna stora öppna gläntor och naturbete växer på framsidan av skogen. Hästarna hade varit inne bakom skogen och betat ikväll.

Hästarna betade i flera timmar tills de började känna sig mätta o belåtna. Då jag går för att hämta in hästarna så passerar vi rakt igenom den förra beteshagen som hästarna gick i för några veckor sedan. Den hårdbetades ner till gräsrötterna då, och var en liten fålla med mer snabbväxande och kraftigt gräs. Detta gräs har återhämtat sig lite eftersom hästarna inte gått i den hagen på ett par veckor nu. Det har växt upp 3-5 centimeter och blivit riktigt grönt och frodigt där igen. Gräset är i tillväxtfasen, precis som det är på vårkanten när det precis sätter fart.

Hästarna som var fulla med mat och mätta i magen och granska sugna på att få komma in i stallet, tvärnitade och börja hetsäta så fort de känt smaken på detta gräs. Helt plötsligt så ville de inte alls följa med in längre och de såg ut som de inte sett mat på flera dagar!

Jag behöver ingen foderanalys för hästarnas beteende säger ALLT om den extremt höga sockerhalten i detta snabbväxande åkergräset, jämfört med det långa skogsgräset de nyss ätit på. Skogsgräset var ungefär som hö i struktur, smak o näring, medan det korta gräset nog smakade mer som äpple o morötter för hästarna.

Jag har sett mina hästar och getter “dyka” efter hö tidigare, alltså börja hetsäta, och när jag skickade analys på det höet så sa rapporten att det var 30% socker i det höet (!!)😳 Har skrivit ett inlägg om detta förut, angående “hö-ångest”…


Så med den bakgrunden i åtanke så låter jag INTE mina hästar få fri tillgång på sådant gräs som framkallar hetsätning och gör den glupska. Det är som att be om att hästarna ska få fång och jag tar det säkra före det osäkra. Det är ju som att vi skulle leva på kaffebröd dagarna i ända. Inte hälsosamt😅

Nu har ju min fångkänsliga häst blivit mycket bättre sedan jag började ge Thiamin och Magnesium och då slutat hetsäta (tidigare så gjorde hon det mer). Men uppenbart är att man måste fortsätta vara försiktig med olika sorters gräs och anpassa efter väder o vind, grässort och hästarnas beteende och mående.

Nu doserar jag betestiden för hästarna och tar in dem i stallet och rasthagen delar av dygnet så att det inte blir för mycket av det goda. Och det där korta socker-gräset får de inte röra alls!

De får bara äta “hö på rot” just nu för det verkar ju funka bra 🤓 Hoppas jag 😁

Är det någon mer som känner igen sig?

Mvh Fångest matten
Anna på Viahov

Förebygg fång och håll hästen frisk!

10 TIPS FÖR ATT FÖREBYGGA FÅNG

Här kommer 10 av mina BÄSTA TIPS jag har lärt mig för att förebygga fång på mina hästar, och hemligheten varför jag nu vågar låta min fångkänsliga häst Heidi få gå på bete för första gången på mycket länge!

Nu är det säsong för “fångest” igen! Ni vet den där tiden då vi hästägare går runt med ständig ångest för att hästen får fång… Minsta tecken på att hästen går och spänner sig eller blir extra ömfotad kan vara ett tecken ett begynnande fånganfall. Vissa av oss hästägare som har varit med om fånganfall på häst tidigare vet hur smärtsamt och allvarligt det kan bli och därför kan det vara bra att veta vilka tecken man ska leta efter, och framförallt – hur man ska hålla hästen långsiktigt frisk och undvika de onödiga riskerna

För min egen del så har jag för första gången på mycket länge nu äntligen vågat släppa min fångkänsliga häst Heidi på gräs! Det är än så länge bara början av sommaren så jag får väl säga “peppar peppar”! Men än så länge så har det faktiskt gått riktigt bra, och jag måste tillägga – det är ingen slump! Jag har vidtagit extra åtgärder i god tid innan för att se till att förbereda henne på detta och sett till att det ska gå bra.

Heidi är precis som många andra hästar en lättfödd häst av typen som lätt lägger på sig. Hon är den där glupska typen som gärna “hetsäter” och ALDRIG säger nej till mat. Oftast så har hon svårt att koncentrera sig på arbete när det finns gräs överallt, och på ridturerna så ska hon äta på allting som sticker upp. Ganska matfokuserad med andra ord! Hon får ofta en fettnacke på halsen och den kan också bli hård över en natt, speciellt om hon går på gräs. Den här typen av hästar är något som jag möter ganska ofta ute i stallarna när jag verkar hovar. Det som är utmärkande för dem är att de ofta är svåra att hålla i rätt hull, även med hjälp av betesreducerare eller bantning och trots att man noggrannt väger allt hö. De har ofta fettdepåer på mankammen, vid svansroten och över bogen som är svåra att få bort. Nacken kan bli styv och hård. Deras hovar är ofta sådana som blir platta i sulan, eventuellt också att de lätt flyter ut, och sulan ömmar på grus. Oftast så blir dessa hästar mer ömfotade på sommaren och de kan INTE gå utan skor på grusvägar utan de kräver oftast skydd i form av barfotaboots eller vanliga skor för att kunna ridas på hårt grus. Är det någon som känner igen sin häst på den här beskrivningen?

Det här är den typen av häst som jag lite ovetenskapligt nu kommer att kalla för “insulin-okänsliga” hästar. De kanske inte uppfyller symptomen för att vara helt insulinresistenta, men deras metabolism är av den typen att de påminner om insulinresistenta hästar. Det är vanligt att kallblod, ponnyraser och mer urpsrungliga hästraser kvalar in under den här kategorin. Det ligger i deras gener att ha en låg ämnesomsättning och lätt lägga på sig fett för att klara en hård vinter med sämre tillgång på foder, för att sedan kunna snabbt lägga på sig när sommaren kommer och det finns gräs. Hästarna är otroligt överlevnadsdugliga och evolutionärt anpassade ganska bra för att leva under “svält”-liknande förhållanden under längre perioder. Iallafall är det så för många av våra hästraser.

Jag har försökt att grotta ner mig så mycket jag hinner och orkar för att hänga med i de senaste rönen om hur man bör ta hand om dessa hästar för att de ska tåla både hö och gräs utan att riskera fång. Jag har haft en häst som fick avlivas pga fång tidigare, trots att jag tog hjälp av veterinärer, och har därför sett det som väldigt viktigt att försöka sätta mig in i de här sakerna och experimentera och lära mig på egen hand för att se vad som fungerar. Beprövade erfarenheter ligger oftast före vetenskapen på den här punkten, vilket betyder att ibland får man bättre och mer effektiva råd om man frågar en helt vanlig hästägare som har samlat egen kunskap och erfarenhet, än om man frågar en helt vanlig veterinär! När det gäller kunskapen om hur man förebygger fång så är det ofta så. Det finns ett par grupper på Facebook där det samlas eldsjälar som delar sina tips och råd och hjälper varandra att samla information om vad som fungerar och vad som inte fungerar. En av dessa grupper heter “Ingen häst ska dö av fång” och en annan jättebra grupp heter “Biofarmab Thiamin” . Där har jag lärt mig otroligt mycket användbart!

Många andra viktiga kunskaper har jag såklart också fått av Eddy Blom och de kurser och böcker han har, samt andra alternativterapeuter jag lärt mig av genom åren. Jag tycker det är väldigt viktigt att tänka holistiskt kring hästens vård och inte bara stirra sig blind på EN sak.

Jag lär mig nya saker hela tiden såklart. För tio år sedan så visste jag att det var sockret i gräs och hö som var “farligt” och kunde orsaka fång. Då använde jag mig av råd som att blötlägga höet för att minska sockervärdet och jag analyserade alltid mitt hö för att ta reda på sockervärdet. Nu tio år senare så har jag lärt mig så OTROLIGT mycket mer. Nu vet jag att det inte alls är så enkelt, utan mycket mer komplext än så. Jag tänker inte göra en redogörelse för exakt allt jag har lärt mig, men jag tänker att jag ger er mina tio bästa tips på hur du kan förebygga fång på din häst. Dessa tips är speciellt bra om du har en lättfödd häst av samma typ som min häst Heidi, men det går naturligtvis minst lika bra att även applicera dessa tips på “vanliga” hästar om du vill förebygga fång på dem också och se till att hålla dem friska och krya långsiktigt! Innan jag ger dig mina 10 bästa tips, så kommer här en viktig punkt att tänka på först:

  • UTRED DIN HÄST! Gör först en grundläggande “felsökning” på din häst och kolla de tidiga symptomen: Är den svullen någonstans? Hur ser hullet ut? Hur ser hovarna ut, hur är hovkvaliteten? Har den röta? Har den frisk hy och pälskvalitet eller har den några hudproblem? Hur ser ögonvitorna ut? Är de vita eller grumliga/röda/bruna? Har hästen mycket inälvsparasiter? Hur är humöret på hästen? Lugn, irriterad, stressad? Hur funkar magen på hästen? Har den haft kolik eller diarré eller känsliga i magen? Syftet med alla dessa frågor är att skapa en helhetsbild av hästen och kunna hitta TIDIGA tecken på ohälsa, istället för att vänta tills de har vuxit sig så starka att hästen utvecklat stora symptom i form av sjukdomar. Även de minsta tecknen kan betyda något och ge vägledning till vilken hjälp hästen behöver. Ta gärna hjälp av någon duktig alternativ-terapeut som kan de här sakerna och kan hjälpa till att guida dig. Och ta självklart hjälp av veterinär om hästen redan har blivit sjuk. (Som vägledning här kan man säga att veterinären hjälper dig med hästens “sjukvård”, medan alternativterapeuter kan hjälpa till med “friskvård”).

    Som exempel kan vi ta min häst Rosie som kom till mig som importhäst förra året. Hon var mager omusklad, hade dålig pälskvalitet, hade fotskabb, mycket inälvsparasiter, bruna ögonvitor, var stressad men “avstängd” och fångränder på hovarna, och fick smak för ekollon vilket orsakade förgiftningsfång pga detta precis efter hemkomst. Alla dessa signaler tyder på förgiftning och nedsatt immunförsvar redan från början. Då kan man i princip dra slutsatsen att hästens organ: Mage/tarm, lever och njure behöver understödjas under längre tid för att hjälpa hästen att självläka.

    När du tagit reda på, och tagit hjälp med detta, så kommer du ha en klarare bild av vad just din häst behöver hjälp med. Väldigt ofta så behöver våra hästar hjälp att stötta mage/tarm, och utrensningsorganen lever/njure. Jag rekommenderar att man använder sig av ört-terapi för att stärka upp dessa delar hos hästen och jag rekommenderar att man tar hjälp av en erfaren ört-terapeut eller homeopat som är duktig på dessa saker, för att få hjälp att komma igång.

MINA GENERELLA RÅD:

Här kommer då min lista på “generella råd” som alltså inte är individ-anpassade (för att få individ-anpassade råd, följ då min rekommendation ovan!). Men som säkerligen kan hjälpa dig som har en lättfödd häst precis som mig och behöver något som hjälper och stärker hästen:

  1. Ta bort allt “kraffs” från foderstaten! Det bästa att börja med är faktiskt att TA BORT saker som inte är bra för hästen. Det viktigaste att ta bort från foderstaten när man har en fångkänslig häst, är inflammationshöjande foder. Exempel på sådant som inte är bra, är egentligen allting som inte hästen är evolutionärt anpassad för att äta! Hästar är inte evolutionärt anpassade att äta varken spannmål eller müslifoder. Müslifoder innehåller flera olika sorters växter, spannmål och fröer och för hästens mage så kan det faktiskt riskera att bli för mycket av det goda på en gång. En del hästar får som magkatarr och mår inte bra av detta. Även om fodret i sig självt “är nyttigt” så kan alltså sammansättningen av det göra att hästen inte riktigt tål det, för att det blir för mycket på en gång. Bättre då att ge hästen en sak åt gången och inte ge för mycket på en gång. Men som sagt: Börja med att ta bort allt “kraffs”, speciellt socker, spannmål och vetekli. Jo jag vet att vetekli sägs vara nyttigt för hästens mage, men en del hästar kan alltså vara känsliga i magen, och då kan t.om vetekli vara för retande för magen. Keep it simple. Hästar är designade för att äta grovfoder, det betyder i första hand örter och gräs i olika former, inget annat!
  2. Lägg till tillskott som hjälper hästen att stödja mage-tarm-lever. Här vill jag rekommendera två saker: Magbalsam och probiotika! Magbalsam kan du köpa här, och probiotika kan du köpa här
  3. Nu kommer vi till det ABSOLUT VIKTIGASTE av allt! Om du har en lättfödd tjockishäst som hetsäter – så ge den extra full dos av Biofarmab Thiamin, samt magnesium. Biofarmag Thiamin är det bästa, eftersom det innehåller mycket mer Thiamin än andra foderblandningar. Vilket magnesium du ger kan också vara viktigt, för det finns olika kvalitet där också ute på marknaden. Själv har jag köpt mitt magnesium från Key Mineralmix. De har också ett väldigt bra mineraltillskott som jag vill starkt rekommendera!
  4. Motionera hästen regelbundet och håll hästen i bra hull! Vill du att den ska klara av att gå på gräs är den absolut bästa rekommendationen daglig motion och se till att inte hästen är fet! Det behöver inte vara uppsuttet eller kraftig motion. Det räcker gott och väl med en ordentligt 30 minuters promenad varje dag. Det är bra om hästen blir lite svettig och får upp pulsen lite, men “done is better than perfect”. Om du tar för vana att hästen får röra på sig lite varje dag så minskar risken enormt mycket för fång. Om du har en häst som är överviktig. Vänta med bete och gräs tills hästen är i bra hull. Förbered genom att banta den under vintern!
  5. Begränsa betet på olika sätt – här finns det massor av olika varianter. Men mitt eget sätt att lösa det här är att först och främst att hitta en gräshage där gräset är mer av typen “magert bete” eller “skogsgräs”. Jag skulle aldrig släppa min häst på ett bete där det växer snabbväxande “trädgårdsgräs”, för det skulle bli alldeles för kraftigt för min häst. Bygg gärna också korridorer och avgränsningar i hagen så att hästarna inte får tillgång till HELA betet på en gång. Jag rekommenderar istället att man låter hästarna få äta en begränsad yta, och beta ner helt och hållet, innan man öppnar upp ett nytt område för dem. De kan gärna få komma in i “fånghästhagen” några dagar då och då, för att vila magen och bara äta hö. Vilket leder oss in på nästa viktiga punkt:
  6. Se till att ha en “fånghästhage”! Den här fånghästhagen kan vara en sjukhage, eller en nertrampad vinterhage, eller en grushage. Det viktiga är att du har tillgång till en hage som är fånghäst-säker, att kunna ställa in hästarna i vissa dagar. Den här hagen kommer att vara JÄTTE viktig att ha tillgång till de där dagarna då det regnar, efter en längre värmeperiod. När gräset har varit torrt ett tag, och det sedan kommer regn på det – TA BORT HÄSTEN FRÅN GRÄSET minst i ett par dagars tid! Det är under de här kritiska tiderna som alla fånganfall sker. Någonting sker med gräset när det kommer regn på det, efter en intensiv period av sol och torka. Jag har fått höra teorier om att det beror på att gräset släpper upp en massa kalium och socker i växten för att den ska kunna sätta fart och växa. Den extrema mängden kalium, samt socker, i växten, gör att hästarna som ligger nära gränsen för att utveckla fång, kan “tippa över” under dessa förutsättningar. Ta det säkra före det osäkra och ställ undan hästen i fånghästhagen och ge den hö, under dessa kritiska dagar!
  7. Skydda hästen från knott och flugor! Det finns en del hästar som utvecklar fång pga för mycket knott och insekter. Det blir som en slags förgiftning i kroppen och yttrar sig som fång. Viahov säljer ett jättebra preparat som heter Red Zone Super som inte innehåller så mycket gift att det är farligt att använda. Det är godkänt för användning även på människor och man kan spraya hästen dagligen med detta medel. Du kan köpa det här Det finns även andra starkare preparat på marknaden såklart. Det viktiga är att du hjälper hästen att förebygga insektsangreppen. Även fästingar är viktiga att undvika. Borrelia kan också ge likartade och mer diffusa symptom än fång, och är inte roligt att få på sin häst. Det snällaste man kan göra för sin häst de varmaste sommardagarna är faktiskt att ta in den i ett svalt stall. De flesta hästar uppskattar faktiskt mer att få komma in på boxen under sommaren, snarare än vintern.
  8. Var uppmärksam på alla tidiga symptom på fångkänning på gång. Det kan vara många saker, och om du är uppmärksam på din häst och visiterar din häst dagligen så kan du kanske hitta symptomen i god tid och hinna häva fånganfallet innan det har brytit ut. Några av de tidiga signalerna på en fångkänning kan vara: Hästen blir svullen på olika delar av kroppen, t.ex juver/skap, mankam, svansrot och andra ställen. Hästens nacke och mankam hårdnar. Känn med handen på hästens hals varje dag så känner du om den går från att vara mjuk till att bli hård över en dag. Ett annat tecken är att hovarna blir mer platta och ömfotade. Om hästen går barfota så kommer du märka detta extra tydligt. Hästen kan också bli mer ovillig att gå på grusvägen, eller på hårt underlag överhuvudtaget. Den kan bli mer slö, trött, seg och “ovillig”. Känn gärna också efter pulsen i benen varje dag. Om pulsen slår “hårt” och dunkar så är det också ett varningens tecken om det sker ihop med andra symptom jag räknat upp här. Ett annat symptom är att hästen står och “väger” sin vikt mellan olika ben
  9. Ge hästen äppelcidervinäger. Detta kan hällas i hästarnas vattenkar, om de accepterar smaken. Äppelcidervinäger sägs kunna hjälpa till med ämnesomsättningen och regleringen av blodsocker, och passar därför extra bra för fångkänsliga hästar. Dessutom är det nyttigt i sig självt! Köper du en opastöriserad variant som dessutom innehåller de goda bakterierna så har det dessutom en probiotisk effekt och är bra för magen.
  10. Ge hästen bra “fånghäst”-örter som t.ex torkade nässlor, och maskrosrot. Detta växer ju vilt överallt nu under sommaren och du kan enkelt skörda detta själv. Hästarna brukar gärna äta av nässlorna så fort de har blivit slagna och fått torka lite. Då tappar de sin brännande effekt och hästarna mumsar gärna i sig de nyttiga nässlorna. Det är bra för många olika funktioner i kroppen och är en klassisk “fånghäst”-ört tack vare sina hälsofördelar.

Några garantier för att mina rekommendationer fungerar för alla andra än mina egna hästar kan jag tyvärr inte ge. Men jag kan iallafall säga att flera av dessa tips har bevisat sin effektivitet på mina egna hästar! Mina hästar är än så länge pigga glada och krya, och min häst Heidi HAR SLUTAT ATT HETSÄTA och börjat bete sig mer “normalt” runtomkring hö och gräs, sedan jag började ge Thiamin och magnesium. Detta för mig är helt fantastiskt! Och vad som är ännu mer fantastiskt är att jag faktiskt ser att hon klarar av att äta gräs nu, utan att få några symptom som hon annars brukar få (svullen, trött, hängig, mer ömfotad och röda fläckar i lamellränderna) Jag kan ju inte ropa “hej” förrän sommaren är slut, naturligtvis… Men än så länge är jag helt överträffad i mina förväntningar. Det som verkar ha gjort den största skillnaden för detta är att jag börjat ge Thiamin och magnesium ihop, i ganska stora mängder (mer än vad som rekommenderas på förpackningen). Det är första gången jag upplever denna skillnad. Jag är dock inte så duktig på att hinna motionera hästarna varje dag.. Men lyckligtvis verkar det ju kunna fungera rätt så bra ändå.

Har du också några egna tips på vad man kan göra för att förebygga fång? Kommentera gärna och sprid de goda råden så att fler kan få ta del av dem 🙂

Om hästen nu mot förmodan skulle ha fått problem med hovarna på olika sätt, eller är i behov av bekväma barfotaboots som hjälper hovmekanismen och stöttar läkningen i hoven – rådfråga gärna mig om hjälp här:
Kontakta Viahovs kundtjänst – så svarar jag så fort jag hinner!

Kan också varmt tipsa om att gå med i vår nya facebookgrupp “Hovvård för hästfolk” om du vill lära dig mer om hovar och hovvård!

Lycka till med era hästar!

Happy Jogging!
Hälsningar Anna på Viahov

Har du också drabbats av “FÅNGEST”?

Den här sommaren har varit en av de varmaste och torraste på mannaminne i Sverige. Och värmeböljan förde med sig en hel del ökad risk för foderrelaterade problem för hästarna, däribland en ökad risk för fång. 

Jag skrev ett långt inlägg på facebook om detta i värsta sommarhettan, som blev s.k “viral” – med andra ord – den blev väldigt populär! Den blev delad 1339 gånger och läst av a 165 000 personer under bara ett par veckor. Det märktes att fång är något som många oroar sig och tänker mycket på. Även om vi nu är inne i hösten och torkan är ett minne blott (varmt välkommen tillbaks till den Västsvenska VÄTAN!) så tänkte jag återigen dela denna texten. Kanske det kan komma till nytta för någon inför nästa torka. Håll till godo med att detta är mina personliga reflektioner erfarenheter och kunskaper. Detta är vad jag lärt mig hittills. Om du har kunskaper och information som inte stämmer överens med mitt, så upplys mig gärna! Lägg grna till det du tycker är relevant i en kommentar nedanför. Det är kunskapsutbyte och erfarenheter som för utvecklingen framåt.

Och glöm inte! – när den första frostnatten kommer så blir det återigen läge att vara försiktig för fångkänningar. Vid frost buffrar nämligen gräset extra mycket socker, som ett slags frostskydd.


Här kommer sommaren text igen:

VARNING FÖR FÅNG!

Nu när regnet äntligen kommit (iallafall här i gbg) efter en längre period av strålande sol så är gräset stressat = stor risk för att hästar på bete drabbas av FÅNG!

Detta beror kort förklarat på att gräs som utsätts för kraftigt solsken och torka inte klarar av att växa normalt. Sålänge som det finns gott om solljus så kommer gräset att producera massor av socker och energi från solljuset – och sålänge som det inte regnar så kommer gräset att lagra och buffra detta socker närmast rötterna, vilket betyder att gräset stannar i växten och sparar sitt socker. Detta betyder också att hästarna oftast inte kommer åt all denna energi (sålänge som gräset inte hårdbetas ändå ner till marken). Men! Vad händer sedan när regnet kommer?
PANG! All denna lagrade energi av snabba sockerarter kommer att explodera upp för att sprida sig i HELA växten! Detta för att gräset ska kunna växa och omsätta denna energi till sin nytta (växa sig större blad, bilda blommor producera pollen m.m)

Under den här fasen när regnet kommer så är gräset som mest sött och gött för hästarna. Och att låta hästarna få fri tillgång på gräset under de första mest kritiska 2-3 dagarna efter regnet är som att bara be om ett fånganfall.

VARNINGSSIGNALER:
Många av de hästarna som får fång visar det inte så tydligt, utan får bara mildare “känningar”, men det är ändock fång det handlar om. Var mycket observant på din häst under de här dagarna. Om du märker att din häst känns lite mer slö, lat, seg, stel, vinglig, trött, ovillig, eller svullen över olika delar av kroppen – ta då genast bort den från gräset ! Du kan även ofta känna starkare puls vid kotan på benet. (Pulsen “bultar” hårdare än normalt)
Vid mer utvecklad fång så börjar den se mycket mer stapplig ut, vill ligga ner oftare/avlastar hovarna mera och visar kraftigare tecken på inflammation. Kanske t.om är halt eller vägrar röra sig. Du bör ringa ut veterinären och kyla ner hästens ben genast.

En del hästar kan man förebygga fånganfallet på om man ser de tidigaste varningssignalerna. T.ex om hästen verka lite svullen men i övrigt är normal. Känn också på hästens nacke och mankam! Om den blir stenhård så är även detta ett varningstecken ! Mankammen skall vara mjuk.

Det går i vissa fall att undvika fång genom att motionerar hästen rejält. (Om man gör det innan fånganfallet är ett faktum) Motion är faktiskt överhuvudtaget en jättebra förebyggande åtgärd att ta till om du är orolig för fång – om hästen får svettas ut all den här överskottsenergin från systemet så minskar risken för en fångattack effektivt! Det räcker med minst 15-20 min med hög puls-träning för att få uppnådd effekt.

Det var lite av mina tips såhär i fånghäst-tider!
Behöver du fler råd gällande fång och rehab och funderar över lämpligt sjukbeslag? Tveka inte att höra av dig till oss för hjälp. Vi säljer joggingskor som hjälper till att avlasta hovarna och de funkar lika bra till rehab som ridning (även tappskor, hovbölder, träning och tävling när du behöver ett alternativt till järnskor). Några av Sveriges främsta hovslagare använder sig av detta till sina kunder redan. Exempelvis Micke Westberg som arbetar på Strömsholms veterinärklinik. Han arbetar uteslutande med fånghästar och han anser All Terrain vara en väldigt bra lösning för fånghästar under rehab. Här har jag skrivit ett facebook inlägg om detta!

Happy jogging! 🌞🏇🐴🦄
Hälsningar Anna Hane

Visst fanns det ett ord som hette hö-ångest?

Nu har min häst flyttat in hos min goda vän Anne i Sjuntorp och trivs bättre än någonsin och har det jättebra i en härlig harmonisk flock med gött hästliv! 🙂 Men helt från ingenstans så får vi reda på att höet är slut hos bonden och jakten startar på att försöka få tag på en annan höleverantör, mitt i vintern… hjälp!!

Jag har varit förskonad ifrån detta under många år tillbaka eftersom jag tidigare bodde på egen gård och tog in mitt eget hö, med hjälp av åkeri med egen maskinpark som skördade höet åt mig efter mina egna önskemål. Jag inser nu vilken lyx detta verkligen har varit!

Jag kunde alltså välja själv när det skulle skördas och välja lämplig tidpunkt för detta; kunde välja om det skulle få lov att regna på höet eller inte; vilken TS höet skulle ha; om det skulle plastas; eller bara pressas; inte pressas alls; om det skulle gödslas på marken eller inte, och så vidare…. Om jag hade velat plöja och så in min egen blandning av gräs så hade jag kunnat gjort detta också. Jag kunde sedan välja själv om det skulle skickas in på analys, och exakt VILKA ämnen som skulle analyseras!
ALLT DETTA till ett relativt lågt kilo-pris i slutändan! Jag minns inte riktigt exakt vilken kilopris det blev när man räknat av alla kostnader, men åtminstone inte mer än någonstans runt 1,5 kr per kilo i alla fall. Analyskostnad inräknad. Ej räknad arbetstid och svett för att få in det torra höt på logen givetvis – det fick jag göra själv och med hjälp av fantastiska vänner. (Ett roligt jobb dock!)

Nu är man istället helt utelämnad till stor okunnig marknad och vad den har att erbjuda. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara frustrationen med detta. Men just nu känns det ungefär lika lätt som att gå in på McDonalds snabbmatsrestaurang och begära att få äta en närande god nyttig lunch som är 100% ekologisk och vegansk, och som dessutom är mättande. Omöjlig ekvation? Ungefär så ja.

Just denna tid på året är det dessutom så att det är den sämsta tiden att vara ute och köpa hö. Det är kanske fler höskullar som börjar tryta och köparna kan ibland vara fler än säljarna vid just denna säsongen. Men det är fortfarande långt kvar till betessläpp och alla hästar i landet behöver fortfarande äta grovfoder. Att dessutom lyckas få tag på hö som är analyserat är inte heller så himla lätt. Men även om det går så kommer nästa stora utmaning – som är den allra största av dem alla  – att hitta ett hö som har rätt ämnen analyserade och som är lämpligt för fånghästar eller lättfödda hästar! Och när vi kommer in på detta ämne så får jag nästan djupandas för att inte gå helt bananas och få sådan hybris att jag blir helt oförskämd och börjar raljera över den generella okunskapen som råder på just detta område. Det är helt ofattbart hur så många människor som är aktiva inom hästbranschen och/eller producerar maten till våra djur kan ha så stor okunskap på detta område. Jag inbillar mig att det börjar bli lite bättre, men sist jag kollade (alltså, sist jag var ute på hömarknaden och letade, för cirka 10 år sen när min häst stod som inackorderad i Göteborg) så var det minst lika svårt att hitta lämpligt hö och hitta rätt kunskap hos bönderna. Okej, detta gäller naturligtvis inte ALLA, men de gånger man kommer i kontakt med någon som har full koll på detta känns fortfarande som att det hör till undantagen som bekräftar regeln.
Man får liksom lära sig att hitta i den här djungeln genom att undvika att ställa de frågor man egentligen VILL ställa, och istället fråga efter andra saker som kan ge rätt ledtrådar och svar, genom ledande frågor, fiskande och ett ständigt sökande.
Så här är det nämligen ofta:
Frågar du en bonde eller hästmänniska för den delen, efter ett hö som passar till lättfödda hästar, så är svaret oroväckande ofta detta: “Ja vi har ett hö här som är sent skördat från en vall som är ogödslad så det är förmodligen jättebra!” eller det här svaret “Jo vi har ett hö som är analyserat med jättelåga värden och passar väldigt bra till lättfödda ponnys. Det är dessutom fjolårshö så det passar utmärkt till fånghästar också” – sen tittar man på  analysen och ser att där är generellt högt energivärde men extremt proteinfattigt hö man har framför sig. Sockervärde och de viktiga mineralerna saknas ofta i analysen helt och hållet.
SUCK !
Okej. Jag tänkte ta tillfället i akt att på en gång här och nu försöka DÖDA några av dessa myter som hela tiden återkommer inom detta ämne…
Håll till god med att jag är varken agronom eller expert på det här. Jag är bara en helt vanlig hovnörd som haft fånghästar i min ägo och varit så illa tvungen att forska fram min egen information under många år. Jag bockar djupt och vördnadsfullt om jag blir rättad av någon som kan hitta fel i mina påståenden och tar gladeligen emot ny information på området. Men det här är vad jag hittills har kommit fram till:
1. FJOLÅRSHÖ är inte bättre än något annat hö till fånghästar!
2. SENT SKÖRDAT HÖ får inte per automatik lägre energivärde än tidigt skördat hö
….De här VANLIGASTE missuppfattningarna som råder på detta område, att sent skördat fjolårshö per automatik är bättre än allt annat hö, innebär att många fånghästar och lättfödda hästar riskerar att fodras med ett hö som istället gör dem BUKIGA, FETA (Fett-deåer och stenhårda fettnackar), med dåliga hovar med hålväggar, röta och kronisk inflammation ( i hela kroppen that is!), och med ett sjunkande immunförsvar som på sikt kan ge ytterligare sjukdomar och problem i kroppen.
Fjolårshö tappar vattenlösliga vitaminer. Inte energi. Inte socker. Inte protein.
Det kan däremot vara farligt att utfodra ett helt färskt hösilage/ensilage eller EJ FÄRDIGTORKAT hö till en känslig häst. Den viktiga skillnaden här är att dessa inte är färdigkonserverade förrän de antingen torkat helt och hållet (antingen ute på fältet eller på skullen med fläkt) eller att hösilage/ensilaget har fått “stå till sig” och blivit färdig i sin process med mjölksyrajäsning (nån kemisk process som utgör själva konserveringen i ensileringsprocessen) Därav kanske missförståndet kommer ifrån att en fånghäst måste ha fjolårshö?
Sent skördat hö då? Detta får ofta lägre näringsvärde överlag så det är väl delvis rätt. Men energinivån sjunker inte i närheten så mycket som protein-nivån gör. Vilket innebär att under de sämsta förutsättningarna så får man just ett proteinfattigt hö som är en energi- och sockerbomb för fånghästen. Potentiellt livsfarligt alltså.

Men vad ska hästarna äta då? Vad för typ av hö är det jag letar efter?
1. Först och främst ska det vara ett analyserat hö/hösilage. De viktigaste parametrarna jag ser efter på analysen är i fallande ordning: SOCKER, MJ, SmRp, Koppar, Magnesium, Zink, Kalcium, Kalium, järn, övriga mineraler. Eftersom de flesta bönder helt struntat i att analysera socker och mineraler och bara nöjer sig med grundanalysen så faller de flesta alltså bort redan i detta första grundkravet jag har. Tyvärr.
2. SOCKER – Jag vill alltid veta hur mycket socker min häst äter. Socker är A och O om man vill undvika insulinresistens, inflammation, och fångkänningar, med allt vad detta innebär. Det påverkar även immunförsvaret mycket negativt eftersom hästens tarmhälsa inte heller mår toppen av att hästen äter för mycket socker. Och som många vid det här laget vet så “sitter immunförsvaret i magen”, både hos häst och faktiskt också människa. En god bakterikultur är viktig och socker har en förmåga att kunna rubba detta känsliga system eftersom mindre önskvärda svampar och bakterier kan växa till för stor mängd i tarmen. (T.ex Candida) Det finns även indikationer på att hästar med insulinresistens har lite för lite mängd/variation av tarmbakterier och det kan vara en idé att ge probiotika tillskott säsongsvis till dessa hästar med tanke på detta och att alltid vara noga med att hålla sig till gränsvärdet max 10% socker på allt foder, gärna ännu lägre..
2. Nummer två är att titta på MJ, energinivån, vilket är i princip lika viktigt som sockervärdet. Eftersom socker är energi så hänger oftast dessa värden ihop och går hand i hand. Om analysen saknar sockervärde så tittar jag därför på MJ värdet mycket noggrannt. Om Mj värdet är väldigt lågt så brukar det innebära att sockernivån också är låg. Jag eftersträvar alltid ett värde som är LÄGRE än cirka 8 Mj per kilo TS (OBS! Viktigt att kolla så att värdet anger per kilo TS, och inte bara per kilo foder. Det kan nämligen skilja sig mycket mellan dessa två mätvärden pga att hösilage kan innehålla mycket vatten. Därför tittar jag alltid på värdet per kilo TS)
Det kan vara svårt att hitta ett sådant hö. Väldigt många hö har MJ värden på över 9 och vissa ännu högre. Men det är bra att försöka gå så lågt som möjligt här. Medelvärde på hö brukar ligga någonstans runt 9,4. Just nu så sliter jag mitt hår i desperation eftersom det verkar vara så förbaskat svårt att hitta ett energifattigt hö bland bönderna runtomkring Sjuntorp. Men jakten fortsätter! Ska tjockishästarna kunna äta höt på fri tillgång så gäller det att försöka få ner energivärdet så mycket det bara går.
3. Proteinnivån, “smältbart råprotein för häst” brukar detta heta. Om vi tittar på exempelvis ett hö som folk felaktigt brukar tro är bra för fånghästar – ett sent skördat hö från en vall som inte gödslats på ett par år – så blir det väldigt ofta ett extremt proteinfattigt hö av detta. Det beror givetvis mycket på grässorter och hur mycket näring som redan finns i jorden också (våtmarksområden t.ex de gödslar ju sig själva tack vare regelbunden översvämning från närliggande vattendrag osv, hästhagar som betas av hästar som tillskottsfodras blir ju gödslade av hästarna som går där..då behövs kanske ingen gödsling på samma sätt utifrån, osv..)
Frågan är varför folk tror att ett proteinfattigt hö är bra för lättfödda hästar och fånghästar? Enligt min mening är det inte bra alls. Proteinfattigt foder riskerar bara att göra hästarna bukiga och matta och tråkiga i pälsen, och de får svårare att sätta muskler när de är i träning. Det blir också onödigt dyrt eftersom man måste tillskottsfodra med t.ex lucern eller soja. Det är ju energi och sockervärde som är viktigast att titta på för dessa lättfödda hästar och fånghästar. Proteinnivån får däremot vara på normal nivå så att kvoten blir på en acceptabel nivå. Jag tycker att en kvot på 4 och uppåt är acceptabelt för min häst som är ett väldigt lättfött kallblod som i princip bara går i hagen just nu. Hon klarar sig på ganska lite proteiner ändå. Men det får ju inte bli några extrema brister för då blir även hon bukig och ful i pälsen.
4. Så till sist alla viktiga MINERALERNA!
Det här området är något som jag fortfarande inte är så väl bevandrad inom och jag lär mig nytt hela tiden. Det är ett område som definitivt behöver forskas mer på, i fråga om mineralernas betydelse för hästens tendens att utveckla insulinresistens. Där finns ju en hel del kunskap och indicier att hämta från humansidan, och jag vet att det finns folk inom hästområdet som experimenterar på sina fånghästar för att se om vissa råd som diabetes-patienter får, även kan hjälpa hästar med insulinresistens eller insulinokänslighet. Höga kaliumnivåer, har jag förstått, är inte alls bra. Exakt hur kan jag inte svara på här. Jag håller fortfarande på att lära mig.
Koppar är också viktigt (för alla hästar) men speciellt för fånghästar. Eftersom brist på koppar kan öka risken för fång. Höga järn-nivåer (här får man även räkna med dricksvattnet, det kan ofta innehålla mycket järn) kan bidra till att det blir ett koppar-underskott eftersom det kan minska upptaget av koppar. Zink, är en klassisk viktig mineral för hud/hår-hälsa, både hos djur och människa. Det hjälper till att bygga keratin, som ingår i päls, hud, hår och naglar/hovar. Magnesium är väldigt viktigt för fånghästar. Det finns indicier på att fånghästar kanske rentav är i behov av mer magnesium än andra hästar pga ett sämre upptag
I det här ämnet finns mycket mycket mer att gräva i när det gäller kopplingen mellan insulinresistens och mineralnivåer i foder. Men jag är som sagt inte så djupt insatt ännu att jag kan förklara på detaljnivå. Här rekommenderar jag att man själv försöker läsa på och ta reda på så mycket fakta och forskning som möjligt. Det finns många bra tips om detta på facebook i grupper som “Thiamin Biofarmab”, “ingen häst ska dö av fång” där det finns medlemmar som läst på om detta mer än mig.
Det jag framförallt ville ha sagt med detta är att mineraler är självklart en otroligt viktig detalj att titta på i hö-analysen! Annars fodrar man som sagt bara i blindo. Man måste dock inte analysera detta år efter år om man alltid skördar på samma marker. Till slut så lär man sig hur markerna är förskaffade och vilka mineraler som det brukar vara brist på. Generellt kan man dock säga att zink, koppar och magnesium, samt selen, är det nästan alltid brist på i svenska marker där hö skördas. Så det är bra att skaffa sig ett mineralfoder (helst järnfritt) att fodra med året runt.
Så här såg det ut under ett av året då vi skördade eget hö, och körde in det med häst från åkern 🙂 Goda vänner på bild! fina minnen 🙂
LITE KURIOSA:
En sommar när jag inte hade fått så mycket eget hö att skörda så provade jag att annonsera efter “ängshö” i lokala tidningen. Jag fick väldigt många svar, bland annat från en trevlig bonde som påstod att han hade ängshö ifrån fina gamla marker som varit ogödslade länge. Glad i hågen åkte jag dit och köpte med mig en släpkärra lastade med småbalar till mina hästar och getter. Men döm om min förvåning – när djuren skulle äta av detta hö så blev de som RABIATA SMÅ MONSTER! Tänk er små barn med ADHD som tävlar om vem som kan äta fortast! De började helt enkelt hetsäta. Och på morgonen vid utfodring så sprang de i galopp ut i hagen för sin frukost. Detta hade aldrig hänt förut! Jag fattade ingenting. Både hästar och getter var som höga i lyckorus av detta hö. Ändå var det inte speciellt fint. Ganska gult och grovt och fult. Mycket kraftigare stjälkar än det gamla fina gröna hö jag hade skördat. Hästarna bara fnyste åt mitt gamla hö. De ville hellre äta detta nya gula “ängshö”. Jag började misstänka att det kanske var lite FÖR bra. Så jag skickade in detta på analys och såg till att få med sockervärdet.
När analysen kom så höll jag på att sätta kaffet i vrångstrupen. Normalt sett så ligger ett “för bra” hö någonstans mellan 11-14% socker. Normalt gränsvärde för fånghästar är max 10% socker. Men den här analysen visade på att “ängshöet” hade ett sockervärde på 27%  (!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!)
MJ värdet var också högt men inte extremt. Det låg på “bara” 11 MJ. Hur sockervärdet kunde stiga så orimligt mycket vet jag inte. Men eftersom sockervärdet drivs av så många olika faktorer så kan det trissas upp till extrema nivåer om förutsättningarna är givna. Det beror på alltifrån växtslag till solljus och temperatur. Detta kan man läsa mycket om på hemsidan http://www.safergrass.org om man som är villig att nörda in sig på sådant.
Min slutsats av detta är att hästar (och getter) gärna föredrar ett foder som är sött och smakligt i första hand. Studier som är publicerade på safergrass visar också att hästars preferens vid valet av hö också handlar om vad som de tycker “luktar gott”. Gå in där och kika. Mycket intressant! :
Det finns så otroligt mycket mer att skriva om i detta ämne… Men nu ska jag fortsätta mitt hö-letande!  🙂
Ha det gott!
hälsningar anna
P.S Vill också tipsa om att Viahov bjuder in till en intressant hovföreläsning och bootsbytarkväll den 5 april i mina nya lokaler jag hyrt på Hisingen. Gå in på viahovs facebooksida för att se eventet. [LÄNK]
Boka plats på eventet direkt kan du göra här i Viahovs webshop: