Efter experimenterande med olika sorters hönät och utfodringssätt så har jag nu kommit fram till några nya slutsatser.
I fjol specialbeställde jag hönät från GävleNät med olika storlek på maskor och provade mig fram med att erbjuda hästarna fri tillgång på hö från hemmasnickrade lastpallar som foderlådor i rasthagen. Jag märkte snart att 2cm maskorna var mer lämpliga än 3-4 cm maskor vid utfodring på detta sätt (nät som sitter fast i en låda) eftersom hästarna helt enkelt åt alldeles för fort med 3-4cm maskorna när de låg framdukade och fastspända i foderlådorna. Ät-tiden gick ner till en helt acceptabel nivå när jag bytte till de mer finmaskiga näten med 2cm maskor och därför tog jag för givet att det var dessa nät jag skulle använda i fortsättningen.
De små maskorna på 2cm må vara perfekt storlek för den glupska och överviktiga hästen som står still ensam i sin lilla tråkiga rasthage utan miljöberikning, och inte har någonting annat att göra än att äta non-stop, exempelvis fånghäst under rehabilitering, eller den överviktiga hästen som av olika anledningar står i sjukhage, eller för hästen som helt enkelt har så bra teknik med hönäten att den äter alldeles för fort ur hönät med större maskor. Det visade sig att de mjuka och tunna nylon-näten med 2cm maskor fungerade bäst och hästarna fick en relativt jämn ät-takt från att näten var fyllda tills att de tog slut. Men som sagt så upptäckte jag några problem vid minusgrader:
När det blivit tillräckligt kallt ute under tillräckligt lång tid så bildas efterhand is mellan trådarna i nätet. Isen bildas av fukten, ångan som hästarna andas på nätet när de har ätit en stund. Efterhand har detta gjort att maskorna blir som ett kompakt och stenhårt “galler” som gör att hästen får ännu svårare att lyckas pilla ut höet. Det kan fungera hyffsat så länge som näten är proppfulla med hö som sticker ut här och där, men när påsen börjar bli tom så blir den nästintill omöjlig för hästen att jobba med för att få ut några höstrån. Resultatet blev en massa halvätna höpåsar som hästarna gav upp på innan maten var helt slut.
Risken med det här är att hästen inte får i sig tillräckligt med grovfoder, blir frustrerad och ger upp på på sitt hönät, samtidigt som människan ser att det finns hö kvar i påsen och tror att hästen är mätt och nöjd. Om den inte ger upp, så blir det istället tvungen att stå vid hönätet och kämpa non-stop för att få ett strå i taget efter mycket pillande, bara för att tillgodose sitt grundbehov av grovfoder. Båda dessa alternativ skapar frustration och stress, och är precis vad vi vill undvika med slow feeding!
En annan negativ aspekt med att servera hönäten ur foderlådor på marken är att vissa hästar, som min bruksnordis Duva, kan gå ganska hårt åt näten. Hon tog för vana att ibland ta en stor rejäl tugga på nätet, lyfta upp det (och hela lastpallen/lådan som den var fästad i följde med upp i luften) och sedan släppa det igen så det slog i backen med en smäll. Inte sällan flyttade hon på detta sätt hela foderlådan flera meter bara under några timmar. Ganska ofta stod foderlådan under elstängslet, halvvägs utanför hästhagen, så att jag vid varje fodring fick flytta den tillbaka in i hästhagen igen, ofta fanns då massor av mat kvar i höpåsen som hästarna inte kunnat äta upp pga att lådan stod halvvägs utanför hagen, och ibland var den också intrasslad i elstängslet. Visserligen tålde näten en hel del omild behandling och har ännu inte gått sönder pga hästtänder, men det var ju ganska tråkigt att varje dag behöva släpa in foderlådorna tillbaka till hästhagen… (Detta var under en period då hästarna fick gå i en liten sandpaddock för att torka upp sina hovar, och det var alltså svårt att placera foderlådan långt från ett staket…) Det var bara den ena hästen som behandlade hönäten på det här viset, så det är ju inte säkert att alla hästar gör på detta viset.
Så vad jag har då gjort för att lösa dessa problem?
Jag har självklart insett att jag behöver en fast utfodringsanordning som inte Duva kan flytta omkring på, samt att höpåsarna behöver ha större maskor åtminstone vid minusgrader.
Den första åtgärden blev därför att flytta hästarna till en hage där det finns tillgång till träd, så att jag kunde förankra näten i något som satt fast och inte kunde flyttas på. Vis av erfarenheten att fritt dinglande nät ska vara det bästa alternativet sett ur slow-feeding-perspektivet så satte jag upp spännband i träden och ordnade så att påsarna skulle kunna dingla helt fritt mellan två träd, samtidigt som träden inte skulle skadas av anordningen. Nästa åtgärd blev att testa andra hönät med lite större maskor. Jag provade hönäten från Caisas shop med 3-3,5cm maskor, (#litet och #stort) samt ett annat hönät från Globus Sport (tror jag det var) som jag hade hemma sedan tidigare(rymmer mindre mängd hö, lämpligen 3-8kg), och med cirka 4 cm maskor. Dessa “globus sport”-nät som köptes för många år sedan innan SMHN började säljas i Caisas Shop inhandlades då på butiken Naturnära i Göteborg men jag vet inte om de ännu saluför dessa nät.
Jag blev mycket förvånad över att se att hästarna faktiskt hade en helt okej ät-tid även med dessa mycket mer stormaskiga(ja, detta ord finns väl inte i svensk ordbok, men ni fattar!) hönät. Det lilla “Globusnätet” som bara vägde cirka 4kg blev nästan en alltför svår match för hästarna att äta ur, när det nu hängde och dinglade fritt i luften och vägde så lätt. Jag blev tvungen att sänka ner det så att det fick lite stöd av marken för att hästarna skulle kunna äta upp höet helt! Påsen vägde så lite att hästarna verkligen fick koncentrera sig för att pilla ur höstråna utan att påsen skulle gunga iväg. Tänk att det ska vara så effektivt att låta näten dingla!
De större Caisa-näten (storlek #litet och #stor) kunde däremot med fördel låtas dingla fritt eftersom de var såpass tunga (fyllda med 15-30kg hö) att de hängde mer stabilt och gungade inte iväg lika lätt.
Fritt dinglande #stor hönät från Caisas Shop. Får plats med 2 småbalar (cirka 20-30kg tot) och blir då ganska tungt så det dinglar ju inte så mycket.
När nu dessutom hästarna går i en större hage, med mera skog och terräng, och större ytor att utforska – så är det naturligt för dem att inte enbart så och äta och glufsa hö hela dagen. De äter visserligen en stor del av dygnet, men de gör ju annat när de är ute också! Ibland står de och sover uppe vid stallet, ibland är de ute och gräver fram grästuvor under snön och ibland går de och kollar läget och ser vad getterna gör. Det hade säkerligen gjort en stor skillnad för flock-beteendet om de var några fler hästar. Då rör sig oftast hästarna mycket mer och ägnar sig mer åt lek och socialt beteende. Men nu har jag mina två tråkmärrar och de är inte så mycket för att leka, de är mer för att äta 🙂
Slutsatsen jag drar i min slow-feeding undersökning är alltså att 3-4cm maskor på hönät är det optimala att använda, även för hästar som beter sig som matvrak – men endast under förutsättning att näten kan dingla, samt att hästarna har miljöberikning i sin hage i form av lekkamrater, terräng och stora ytor att utforska. Om man vill göra det ännu svårare för hästarna att äta ur näten så fyller man dem med maximalt 5 kg per påse och låter dem dingla helt fritt. Ju mindre vikt det är i påsen, desto större koncentration krävs av hästen för att inte påsen ska gunga iväg när den pillar ur höstrån. Det kan eventuellt också vara bra att tänka på att inte överfylla näten så att den är alldeles knökfull, för då gör man det alldeles för lätt för hästarna att äta upp den första hälften av höet. Det är bättre att använda nät som är för stora än att försöka pressa ner hö i nät som är för små.
Jag använder stora och lätta karbinhakar i aluminium för att hänga upp hönäten. Jag har satt upp spännband runt trädstammarna för att skydda dem från slitage, och i dessa spännband har jag satt upp ytterligare ett spännband för att kunna reglera höjden på hönätet. Jag försluter numera alla hönät med ett rödfärgat rep som jag trär igenom nätet. Det går ganska fort och är enkelt att göra även med handskar på sig. Framförallt så lämnar den inte några stora glipor som hästarna kan fuska och äta hö igenom. 🙂
Jag tycker fortfarande att det finns vissa användningsområden för mina 2cm gävle-hönät. (när det inte är minusgrader) Så jag tänker självklart inte sluta använda dem helt. Framförallt så är de det bästa alternativet att använda när man inte har möjlighet att hänga upp näten så att de får dingla. Eller så kan det vara ett alternativ under en begränsad del av dygnet för att begränsa hömängden ännu mer, t.ex när hästen står i sin box eller spilta eller som sagt för hästen som står ensam i sjukhage eller rasthage. Dessa hästar har ingenting annat att göra än att äta eller sova, och om de får hö ur ett nät med stora maskor(som dessutom hänger mot en vägg eller ligger i en foderlåda) så är risken väldigt stor att de äter för mycket, i alla fall om vi har att göra med matvraks-hästar som gärna hetsäter om de får chansen, eller överviktiga hästar som ska ha en strikt diet.
Andra fördelar med dessa nät är att eftersom man inte är beroende av att hänga upp dem för att de ska fungera bra, så är man mindre beroende av att ha fasta posten i hagen att hänga näten i. Jag hade ju det problemet att Duva kliade sönder de trästolparna jag satt upp i hagen för att hänga näten i, och några träd hade jag inte tillhands i den rasthagen som hästarna gick i för tillfället. Foderlådorna och hönäten är flexibla lösningar eftersom de är enkla att flytta omkring på efter behov. När marken blir upptrampad runt foderplatsen så kan man helt enkelt flytta på lådorna, vilket gör att det ställer mindre krav på ett bra underlag i hagen.
Nästa grej att börja experimentera mer med nu är väl olika typer av upphängningssystem för dessa dinglande nät. Det är ju inte på alla ställen som man har rejäla träd att hända upp dem i och jag skulle gärna vilja ha en foderstation som också gick att flytta på vid behov. Det vore också helt underbart med en rejäl upphängningsanordning till hönäten som också skyddar höet mot nederbörd! Höet blir ju fort ganska dåligt och dessutom osmakligt för hästarna om det blir regnat på under flera dagar i sträck. Mycket hö gick förlorat i höstas av att ligga ute i flera dagar och bli blött och dåligt. När det är torrt och kallt ute så går det däremot jättebra att hänga ut hö för flera dagar i sträck. Målet är ju att få mera tid över till annat än hö och utfodring!
Kul & intressant inlägg, där har du ju ett basmaterial för examensarbetet 😉
Vill även tillägga att View Hills nät är av märket Shires & rymmer 10-12kg (en hel höbal).
😀
Tack! Jag hade inte ens funderat i den banan att göra specialarbetet om detta, men en bra idé faktiskt! 🙂 ska spåna på det 🙂
Intressant att läsa 🙂 funkar även bra med Hööks hönät som jag har här hemma med maskor 3-4 cm 🙂
Och har man inte spännband funkar balsnören kanon med kabin hakar 🙂
Håller med Carolina , kan vara ett bra forsknings objekt till specialarbetet 🙂 du har ju redan börjat 🙂
Kul att läsa andras erfarenheter! 🙂 det är väl samma slutsats som ove och cajsa också dragit, efter allt deras exprementerande under åren… Jag gjorde en foderstation som funkar rätt bra, dom kunde dingla men mitt stora problem är min hösnuva :S så just nu använder jag den inte, enklast för mig är när vi ställer ut hela balar med traktor å jag slipper hantera höt och bli kopiöst allergisk =P där har vi rundbalsnät, som vi inte heller använder just nu men då är ju också dingel- principen borta, för balen sytår ju på marken, dilemma… :/ Och så det där med taket, vi har än inte byggt tak på höautomaten och i höstas blev endel hö förstört.
Ja jag kom också på det efteråt, att detta var ju precis desamma slutsatserna aom Ove och Caisa verkade haft. Men man måste ju prova själv annars kan man aldrig veta säkert! 😉 Och mina tankar kring foderstation med tak kommer nog realiserar under våren och sommaren. Min tanke är att bygga små mobila fyrkantiga lådor med enkelt tak. Dessa ska byggas på nån typ av medar och det ska gå att koppla fast skaklar i dem så att jag kan flytta runt på dem med hjälp av häst. Traktor har jag ju ingen. :/ ALternativt så kan man bygga på släpvagnsunderreden med kuldrag aå kan man flytta med både förställ eller valfritt fordon. Men då blir det genast dyrare.
Måste kommentera att Hööksnätet har större maskor än Caisas Shops nät.
Tack för infon! Kul att du varit här Caisa, får passa på att tacka dig för dina suveräna hönät. Keep up the good work! 🙂
Jag är skeptisk mot näten, inte minst när de hänger på det där viset. Min ena hittades intrasslad i frambenen. Som tur är lackar hon bara på sånt och tycker att människorna ska lösa situationen. Hon stod still och stirrade ARGT mot huset. Hur länge hon stått vet vi inte… Många andra hästar skulle ju drabbas av panik och med tanke på hur hållbara näten är så vill jag inte ens tänka på vilka skador det kan orsaka.
Usch vad tråkigt att höra. :/
Hur lyckades hästen trassla in sig? Maskorna är för små för att hoven ska kunna komma igenom, och infästningen på mina påsar hänger iallafall såpass högt att inga hästben riskerar att fastna (såvida inte hästen ställer sig på bakbenen och svingar över ett ben över påsen såklart) var hästen skodd? Isåfall kan ju skon fastna i nån maska… Och broddar löper ännu högre risk att fastna. Då får man ha nåt slags skydd runt påsen nertill tycker jag.
Hon var skodd, men det var inte de hon fastnat i utan det satt runt benen. Exakt hur det gått till vet vi ju inte eftersom vi inte såg skeendet. Vi hade fäst nätet, riktigt ordentligt, i en djup trälåda men hon lyckades få loss det på något vis och sen kanske hon lekte med det, men vi vet inte.
Även om fästena sitter högt kan ju hästarna få loss det, de är starka +att nederdelen på dina när är skrämmande nära hovarna.
Sen vet jag att många fäster sina nät så men som sagt, jag skulle aldrig ha nät i hagen igen :/
Okej. Ja om hästen lyckas brotta sönder höpåsen så att den lossnar från upphängningen är det självklart att det finns en risk att de kan trassla in sig i något av repen eller spännbanden, eller i själva påsen om den inte är helt fullproppad. Om påsen är nästan tom och sladdrig så kanske det är lättare att tvinna den runt ett ben, men ärligt talat så tror jag att risken är ganska liten hos en häst som har vant sig vid att äta ur näten. För man får inte glömma att man måste träna hästen att äta ur näten, och ge den en ordentlig invänjningsperiod. Det finns en MYCKET stor risk att hästarna brottas och sliter sönder näten om man spänner fast dem i t.ex en låda och hästen inte har vant sig ordentligt vid att äta ur näten. De blir ofta mycket frustrerade och kan både sparka och bita näten i frustration, då är det självklart en risk att de kan lyckas trassla in sig på något sätt. Jag har dock erfarenhet av utfodring med småmaskiga hönät under drygt 4 år nu, både upphängda och i låda och har aldrig varit med om någon incident men jag har oskodda hästar. Påsarna kan utan problem hänga nära marken eftersom risken är obefintlig att hästens hov kan komma igenom en maska. Däremot är detta en risk med mina getter, som har små klövar som kan trassla in sig i en maska i nätet, men då hänger jag däremot näten mycket högre upp för att minska risken. (för getter är det dessutom mer naturligt att äta från högre höjd, de är busk-ätare till skillnad från hästar som är gräsätare och äter från marken – de behöver vinkla huvudet neråt för att kunna tugga och svälja utan problem, därav anledningen att jag gärna hänger näten lågt till hästarna)
Pingback: Erfarenheter kring smhn | Friska Hovar
Toppen att du delar med dig! Välskrivet, länkat inlägget från friska hovar-bloggen så fler kan ta del av dina erfarenheter 🙂 Jag hänger också mina smhn (stl litet) i träden så de dinglar fritt. Trär igenom ett spännband så att man lätt kan öppna och fylla näten utan att behöva plocka ner dem från trädet. Funkar bra! Testade att köra dubbla nät en gång för att försvåra för dem, men det blev FÖR svårt… så jag återgick till ett nät, för precis som du skriver; det får ju aldrig bli frustrerande för dem att få i sig maten!
Tack så mycket!
Ett spännband att trä igenom låter smidigt! Jag sparar det tipset 🙂
Hönäten ska hängas minst 70 cm ovanför marken om hästen har skor… barfotahästar kan ju inte fastna med hovarna i näten. Jag har mitt nätt hängt i en trapetskrok i boxen och ute har jag det diagonalt i ett av hörnen i hagen, funkar klockrent men min prins har inte skor. När han hade skor hade jag en ställning som nätet hängde i.
Hej!
Var hittade du hönät med maskstorlek på 2 cm? Har letat men inte lyckats hitta…
//Marie
Jag beställde direkt från grossist Gävle Nät. Det gick bra att beställa som privatkund. Då får man välja vilken kvalitet och maskstorlek man vill ha och så syr de upp nätet i exakt den storlek man vill ha. Tror att jag skulle rekommendera det vita tunna nylon-nätet i 2cm maskor. Det är hållbart, tunnt och följsamt! Enda nackdelen är väl att det ev suger upp lite vatten eftersom det blir ganska stelt vid minusgrader…
Villket bra inlägg! Jag var inne på gävle näts hemsida men fick inte riktigt rätt på det. Jag skulle vilja ha ett nät med 2cm maskor på natten inne. Vad kostade det när du beställde ditt? Vilket mått skulle du rekommendera på nätet? Hur gör jag en beställning?
/Ingela
Hej! Jag har tyvärr inte kvar några prisuppgifter på Gävle nät. Men jag rekommenderar 2cm maskor och ett vitt, tunnt, nylon-nät som de säljer där. Man får ringa och fråga sig fram, det är lättast. Men som sagt, kan vara dumt att använda vid minusgrader om det fryser.
För er som gillar att experimentera finns det nu nya modeller i CaisasShop.se. SlowFeeding SMHN 3L är t.ex. 1 produkt med 6 olika nätkombinationer som du själv kan välja mellan genom att bara vända nätet ut-och-in på olika sätt. Missa inte heller SlowFeeding SMHN Optimal för boxen.
Vänligen
/Ove
Ja, vad kul att ni tagit fram nya modeller på nät!
🙂
Hej!
Jag har mina två stora hönät upphängda mellan två träd, sen har jag ett som är av mellanstorlek som jag har halm i. Halmnätet hänger ihopdraget upptil på en grov gren. Tidigare hade jag oxå karbinhakar men såg en obehaglig bild på en häst som hade fått karbinhaken genom näsborren så jag spänner fast spännbandet i hönätet direkt. Jag är oxå tvungen att vira tråckla ett rep upptill i nätet så de inte äter uppifrån.