Så tränar du hästen att lyfta hovarna – på ett lugnt och hästvänligt sätt

Har du en häst som tycker att det är jobbigt att lyfta benen vid verkning eller hovvård? Kanske rycker den till sig benen, spänner sig, eller har svårt att stå still? Du är inte ensam – och det finns fina sätt att hjälpa hästen att bli tryggare i den situationen.

Här delar jag med mig av mina tankar och erfarenheter kring hur du kan träna din häst till att känna sig lugn och delaktig när du lyfter hovarna – oavsett om du arbetar belöningsbaserat eller inte.


Här verkar jag en islänning. På de mindre ponnyerna får man gå när till deras nivå. Att stå på ett knä bredvid hästen är ibland det bästa för att det ska vara bekvämt för både hästen och hovvårdaren.

🧠 Bygg en positiv association till hovhantering

Belöningsbaserad träning är ett utmärkt verktyg när det gäller att förändra hästens känsla kring hovhantering. Med tålamod och tydlig kommunikation kan hästen ganska snabbt börja associera hovvård med något trevligt. Belöningsbaserad träning kräver hög nivå av precision och timing – så att du faktiskt belönar RÄTT beteende och inte riskerar att förstärka helt fel saker. Ta gärna hjälp av en utbildad belöningsbaserad tränare som hjälper dig på rätt bana direkt. Det kan också vara bra att vara två stycken som tränar när man gör på det viset, eftersom en person behöver ansvara för belöningen medan den andra personen jobbar med hovarna. Det är lättare på det sättet.

Om du är osäker på hur man jobbar belöningsbaserat och inte vill ta ut en tränare så är min rekommendation att du använder dig av kli som belöning istället för godis. Alternativt ”tråkigt godis” som t.ex hö, eller lucernhack.

Men även utan godis, belöningar eller klickerträning kan du komma långt – bara genom att ge hästen tid, vara lyhörd och bygga tillit.

Nyckeln är att låta hästen få upptäcka att situationen kan vara:

  • Lugn
  • Förutsägbar
  • Trevlig
  • Frivillig

En barfotahäst har också en liten fördel här – du kan alltid sätta ner hoven en stund om hästen behöver vila. Det är svårare att göra om man mitt i skoningen har en sko och söm i handen och ska börja spika. En duktig hovslagare kan säkert lösa det här ändå, men det är lätt att det blir lite mer stress i en sådan situation. Det är lättare att börja träna utan sko och söm i början och bara verka hovarna med rasp eller tång. En del hästar har också EXTRA trauman kopplade till just det bankandet som hammaren innebär. Det finns hästar som har ”låggradig inflammation” i hoven eller är så känsliga i hovkapseln att de upplever både hammaren och raspen som obehaglig – isåfall är en verktång bättre att jobba med i början. (Använg gärna vår nya mini-verktång med enhandsfattning och hovkrats i ett – lätt att hantera när man har reaktiva hästar eller föl att arbeta med och måste vara kvick på handen med hög precision!)


🐎 Var uppmärksam på hästens toleranströskel

En häst som är väldigt reaktiv – kanske rentav rädd om sina ben – behöver extra försiktighet. Här är det avgörande att du lär dig var hästens toleranströskel går: det vill säga den punkt där hästen inte längre klarar av att stå kvar och börjar dra undan benet.

När du tränar, se till att:

  • Aldrig gå över tröskeln – även om du belönar. När hästen behöver försvara sig och rycka undan sina ben har du gått för fort fram.
  • Jobba precis under tröskeln – här kan hästen träna sin förmåga att stå ut med det jobbiga, samtidigt som du bygger tillit.
  • Backa snabbt om du närmar dig gränsen – så hästen får känna att den fortfarande har kontroll och kan lita på dig.

Det här är en grundprincip att bära med sig i all hästhantering, oavsett vilken metod du jobbar med. Det gäller såväl lastträning, som ensamhetsträning. Vi vill inte pressa hästarna över sin tröskel så att de hamnar i fight/flight/freeze -mode. (överlevnadsinstinkterna kickar in och inlärningsförmågan minskar drastiskt)


🦶 Att hålla fast – eller släppa?

Det finns ofta mycket känslor och missförstånd kring huruvida man ska ”hålla fast” en hov när hästen rycker den till sig eller om man ska släppa direkt. Svaret är: det beror på. Du behöver alltid ta hänsyn till varför hästen rycker.

Om du inte känner hästen, eller om du vet att den har tidigare negativa erfarenheter, är det alltid säkrast att låta hästen få tillbaka sin hov varje gång den ber om det – oavsett om det sker med full kraft eller om den bara ”frågar snällt”.

Men! med en häst som du känner väl, och där du vet att ryckandet inte handlar om rädsla utan kanske bara om att unghästen inte riktigt förstått vad som förväntas och den börjar ”vifta” med hoven för att prova vad som händer – då kan du ibland välja att hålla kvar hoven en kort stund. Inte som en kamp, utan som ett mjukt ”vänta lite nu”. När du känner att hästen slappnar av igen och balanserar sig på sina tre andra ben – då släpper du lugnt ner benet. Se också till att ALLTID släppa ner hoven på en sådan häst när den istället väljer att ”fråga snällt”. På så vis bygger du muskelminne och lär hästen att avslappning är det som leder till att hoven släpps. Den lär sig också att den kan ha en tvåvägskommunikation med dig och be dig om att få sin hov tillbaka – utan att rycka den våldsamt ur handen på dig.

En häst som lärt sig denna ”tvåvägskommunikation” och är trygg med att den blir lyssnad på brukar inte ha något behov av att skrika med ”stora bokstäver”. Den vet att du kommer ge tillbaka hoven till den så fort du kan. På dessa kloka hsätar brukar man kunna ha konversation som ser ut såhär:

Hästen frågar snällt om den kan få sin hov tillbaka och att den börjar bli trött. Jag kanske är djupt upptagen med att skära strålen och behöver få bort en flik, och svarar till hästen ”Du får strax hoven tillbaka, jag måste bara skära bort den här lilla fliken först”. Sedan släpper jag ner hoven precis som jag lovade hästen. Resultatet av detta är att hästen känner att den blir lyssnad på, och därför finns det lite mer ”Ta och ge” i samarbetet. Hästen blir på så vis mer trygg och tålmodig med att stå ut och ställa upp även när något känns lite jobbgt. Det här bygger förtroende även i andra situationer där man också behöver att hästen samarbetar fastän det känns lite jobbigt, exempelvis vid andra typer av behandlingar eller undersökningar.

Det är den relationen vi vill åt – där hästen känner sig lyssnad på.


💪 Släpp inte hoven när hästen är spänd – men gör det inte till en kamp

Det här är ett vanligt misstag som många gör utan att tänka på det: man lyfter hoven, hästen spänner sig – och så släpper man ner den direkt. Vad som händer då är att hästen lär sig (omedvetet) att det lönar sig att vara spänd. Det blir ett muskelminne.

Gör istället så här:

  • Vänta tills hästen slappnar av och ”hänger i handen”.
  • När du känner att hoven vilar mjukt i din hand, släpp ner hoven som en belöning för avslappning. Prova också att sänka den långsamt till marken för att testa hur mycket avslappning du får. En maximalt avslappnad häst som är balanserad på tre ben och trygg med dig kommer kunna slappna av med hoven hela vägen ner i marken. Målet med min träning är att hästen ska kunna känna avslappning när jag sänker hoven helt ner i marken. Det är ett kvitto på att jag har tillit från hästen, och att den har bra balans i kroppen.
  • Känn efter – är benet avslappnat? Om inte, lirka lite försiktigt tills du får mjukhet och trygghet innan du släpper.
  • VIktigt – pressa inte hästen för mycket. Om du vet att hästen börjar rycka med benet ungefär 30 sekunder efter att du lyft upp det, då vet du att toleranströskeln ligger någonstans runt 30 sekunder. Jobba då i 25 sekunders intervaller istället. På så sätt ändras hästens rutiner och associationer och ni bygger goda positiva minnen och associationen är avslappning – inte kamp och spända muskler.

Detta enkla sätt att ”lära ut avslappning” kan göra underverk – både för dig och för hovslagaren.


⚠️ Det är inte alltid mentalt – ibland är det fysiskt

Det är viktigt att inte alltid tolka motstånd som olydnad eller rädsla. Många hästar som har svårt att lyfta benen, särskilt bakbenen, har kroppsliga spänningar eller smärta, exempelvis i ryggen.

Tecken att vara uppmärksam på:

  • Hästen drar in bakbenen under magen och har svårt att sträcka dem bakåt
  • Rycker med benen
  • kastar sig, ”ramlar” eller har svårt att stå på tre ben, verkar vinglig och har svårt med koordination
  • Verkar stel eller ”låst” i vissa rörelser

Tips:

  • Håll hoven nära marken om du misstänker att hästen har ont eller är stel.
  • Anpassa dig efter hästens kropp – inte bara mentalt utan också fysiskt.
  • När du ska lyfta hoven, hjälp hästen att ställa upp sig på ett sätt som underlättar för den, den kanske behöver en vägg eller en person som stöttar upp den fysiskt.

💬 Avslutande tanke

Att träna hästen att låta sig hanteras vid hovvård handlar inte bara om teknik – det handlar om relation, kommunikation och tillit!

En häst med dåliga erfarenheter kanske först måste få slita sig loss med full kraft – gång på gång – för att upptäcka att du aldrig kommer att hålla fast den på ett hotfullt sätt. Men framförallt så är det viktigt att inte gå så nära hästens toleranströskel att den känner at den måste uttrycka sig med så kraftfulla reaktioner. Det är bättre att ta så små steg fram att hästen inte ens behöver känna behovet att rycka till sig hoven häftigt för att att den är rädd.

Men om den gör det – var inte orolig, det är en fas för hästen att få gå igenom. En rädd häst som tidigare har blivit tvingad och överväldigad kommer att behöva gå igenom en del sådana faser och reaktioner. När du byggt upp mer trygghet, kommer detta minska och sedan kommer nästa steg – där ni kan kommunicera finare. Där du kan börja hålla kvar lite längre, släppa lite mjukare, läsa signalerna tydligare.

Med små medvetna förändringar i vardagen kan du hjälpa din häst att bli tryggare, mer avslappnad och mer samarbetsvillig.

Och som bonus? Din hovslagare kommer att tacka dig. 💛

Har du några bra tips att komplettera med? Jag vill gärna höra hur ni har gjort för att hjälpa era hästar att bli tryggare och bekvämare i hovvårdssituationer. Lämna gärna en kommentar!

🎓 Vill du lära dig mer om hovens funktion, hovvård och hur du kan göra din häst tryggare vid hantering?
Viahov Play bygger vi just nu upp en helt ny hovkurs för hästägare – och du är varmt välkommen att vara med från början.

Du får också tillgång till vårt forum och våra coachningsträffar där vi pratar om allt från hovvård till hästpsykologi och vardagsträning.

👉 Läs mer och gå med här: [VIAHOV PLAY]

Säkrare & Tryggare uppbindning för häst!

Vill passa på att tipsa om den här sjukt smarta uppbindningsanordningen som jag numer ALLTID har med mig var jag än ska binda upp min häst! Det är så mycket tryggare och säkrare än vanliga säkerhetsknutar, panikhakar och snören som lätt ska gå sönder. Jag har den här smarta mojängen även som uppbindning inne i hästtransporten, liksom utanför transporten när jag binder min häst där. Den är väldigt enkel att flytta med sig överallt.

Min häst Heidi på bilden ovanför är jättesnäll och duktig att binda fast, och är mycket van vid detta, men det känns som en extra säkerhet om något skulle hända som skulle kunna skrämma hästen och hon skyggar. Det som är så bra med den är att hästen inte kan skada sin nacke om den skulle bli rädd och rycka, eller fastna i något och skygga baklänges. En häst som rycker och sitter helt fast kan få ett skadligt knyck i nacken och det kan göra hästen MER rädd när den känner sig fastlåst, i värsta fall kan den få mer panik av känslan att få ont/sitta fast och folk runtomkring kan bli skadade på kuppen. Även en häst som är VAN vid att stå uppbunden kan skada sig såhär.

En del hästar lär sig dessutom att de är starka och kan rycka SÖNDER repen och komma loss – en väldigt farlig ovana!Just därför undviker jag att använda mig av balsnören, buntband panikhakar, och annat som snabbt lossar hästen. Får då kan hästen lära sig att den snabbt kan komma loss. Jag har nämligen varit med om lättlärda och smarta hästar som lärt sig att komma lös genom att helt enkelt ta i med full kraft och rycka loss grimskaftet, och det är tyvärr en farlig ovana som kan skapas om man har grimskaft som lätt går sönder vid belastning, och hästen har uppfunnit denna ovana.Det bästa med denna Tie Ring är i mitt tycke, att repet ger med sig, men utan att för den skull helt ”släppa taget” om hästen.

Med den här ringen så sitter hästen såpass hårt fast att den vet att den sitter fast men repet kommer ändå att ge med sig och bli längre OM det blir ett tillräckligt högt motstånd. Och detta motståndet går att justera. Om hästen får panik och kastar sig när man har satt fast den löst i ringen, så kommer den direkt att få mera rep och kan lugna sig istället för att känna sig ”fast” och hänga i repet. (Sedan är det bara att ”hala in” hästen igen och den lär sig INTE ovanan att den kommer loss när den kastat sig)Man kan även sätta fast hästen hårt – och även om man har knutit fast hästen stenhårt i ringen och hamnar i en situation där man snabbt måste få loss hästen, t.ex om hästen fastnat eller fått panik i en trängd situation – så kan man supersnabbt lösgöra repet och lossa hästen – till skillnad från vanliga knutna knopar och knutar som riskerar att bara sätta sig fast hårdare och hårdare ju mer hästen drar i det.

Med hjälp av den här uppbindningsanordningen krävs ingen kniv för att få loss hästen i en paniksituation.Beroende på hur man sätter fast repet (och vilken tjocklek på rep man använder) så kan man anpassa hur hårt det ska sitta fast – från stenhårt fast till jättelöst. Det gör att man kan anpassa till olika typer av hästar och användning.

Detta är perfekt att ha som säkerhet vid cross-tie i stallgången för alla hästar och det är lätt att justera längden på repet för både små & stora hästar som ska stå i gången.

Passar också superbra för att träna säker uppbindning för ungästar och föl som ännu inte fattat grejen med tryck & eftergift – med den här mojängen får de öva upp sin självkänsla vid uppbindning på ett tryggt & säkert sätt.

Perfekt för hästtransporten och bra att ha med sig vid tävling och träning.Om man har en häst som blivit rädd för uppbindning eller som inte är rädd, men som lärt sig att sätta i system att rycka loss sig själv – så rekommendererar jag att man tränar på detta systematiskt med hjälp av en Tie Ring och andra hjälpmedel.

Använd helst en bred halsrem på hästen också för att den ska slippa att få allt tryck i sin grimma, när du övar på detta. Tryck över nacken kan trigga hästen, och den är känsligare där. Elastiskt grimskaft kan underlätta. Sätt fast grimskaftet i halsremmen och trä repet genom ringen i grimman så att den bara löper igenom där.

Kontakta mig om du vill ha mer träningstips på just detta. Belöningsbaserad träning ger bästa och mest långsiktiga resultatet på sådana här ”problembeteenden” tycker jag. Det kan vara svårt och farligt när hästen väl har lärt sig och satt i system att göra på ett visst sätt. Det är mycket lättare om man tränar fölen och unghästarna rätt från början!

Finns att köpa på på Viahov och heter Blocker Tie Ring : https://viahov.se/hem/180-panikring-blocker-tie-ring.html

(Vill du köpa många så har vi rabatt på 10-pack i butiken)

Vill du få förklarat mer hur det fungerar? Kolla på de videos som finns där blocker tie ring förklaras lite mer i detalj! Kolla på denna sida: https://blockerranch.com/tie-ring-videos/

Ha det fint i sommarsolen!

Hälsningar Anna på Viahov

Min nya häst Rosie, som kom hit från England förra året, står här uppbunden med Blocker Tie Ring. Hon var lite rädd för olika saker i början, och ovan vid det mesta, och när jag hade henne uppbunden så var det en enorm trygghet att använda den här uppbindningen. Jag hade ju ingen aning om hennes bakgrund och vad som skulle kunna trigga henne, men hon var ganska nervös att bli hanterad först. Det hände ett par gånger att hon blev rädd (för andra saker runtomkring) och hoppade baklänges, och då följde repet med henne, istället för att rycka till i hennes nacke och göra henne illa helt i onödan. Så jag är väldigt tacksam för denna uppfinning!

Leslie Desmond – Horsemanship Through FEEL

Jag har varit på kurs hos Kent och Carina Wiberg, i Charlottenberg, som hade förmånen att få besök av ingen mindre än Leslie Desmond under förra veckan!

För er som inte känner till Leslie…jag vet inte riktigt var jag ska börja någonstans. Hon har varit elev och lärjunge till en av världens mesta och största hästmänniskor genom tiderna, Bill Dorrance. Hon har detta gemensamt med flera andra framgångsrika och kända hästtränare, varav vissa av dessa har lyckats sämre och bättre än andra med att faktiskt förmedla det originala budskapet. Leslie har gjort det till sin uppgift att sprida de viktiga lärdomarna om ”True Horsemanship Through Feel”, som hon lärt av Bill Dorrance, vidare till nya generationens hästmänniskor. Det är inte en teknik du kan lära dig i 7 lekar. Det är en filosofi som bygger på känsla, och en djup förståelse för hästen – inte någon teknik.

Hon har en unik approach till hästar som bygger på kärlek förståelse och respekt för hästen som individ och biologisk varelse. Inget våld, inget tryck, inget hot och inget krig. Det här är inte ”press and relase” som många andra NH tekniker bygger på, det är ”FEEL and release”. Den här filosofin börjar redan med din tanke, din blick och din andning. Det bygger på att du har självinsikt och insikt om din egen kropp och energi. Med bara sin tanke, intention och energi får hon sin egen idé att bli hästens idé, och det ser ut som ren magi när hon kommunicerar med hästen och hon får honom till och med att uttrycka stolthet över sig själv när han hittar det hon söker.

Leslie är en riktig horsewoman av rang. Hennes kunskap verkar vara outtömlig och hon blandar sina lektioner med både hästfysiologi, massage, hovvård, hästens rörelsemönster, med ridning och hästträning från marken. Jag är numera en stor beundrare av Leslies aproach och har stor respekt för all hennes kunskap och erfarenhet. Jag hoppas verkligen hon kommer tillbaka till Sverige snart igen! <3