Fallstudie! Äter hästarna mindre hö vid utfodring via Småmaskiga hönät?

Den frågan sporrade mig att göra denna studie, som också är mitt examensarbete till utbildningen till Hovformsspecialist hos SANHCP.

Klicka på nedastående länk för att läsa studien i sin helhet!
Hästens foderkonsumtion vid fri tillgång på hö i småmaskigt hönät

”SAMMANFATTNING
Syftet med denna studie är att kartlägga hur foderkonsumtionen påverkas av utfodring med småmaskiga hönät (SMHN) under rådande förhållanden, och jämföra detta med foderkonsumtionen vid fri tillgång på hö från marken eller ur fodertråg/krubba. Man har genom tidigare studier [3][4] kunnat konstatera att SMHN kan förlänga hästarnas ät-tid, men inga studier finns som mäter hästarnas totala foderkonsumtion vid fri tillgång på hö med hönäten.

Frågan är främst om utfodring med fri tillgång på hö med SMHN kan åstadkomma en signifikant minskning på hästarnas foderkonsumtion, jämfört med utfodring av fri tillgång på hö utan hönät, och om det i så fall kan vara ett användbart och enkelt verktyg till att försöka banta överviktiga hästar som blir för feta av att äta hö på fri tillgång utan hönät.
Totalt sju stycken separata försök har genomförts, på två stycken hästar, för att mäta den mängd hö som konsumerats per dygn vid olika utfodringsalternativ för varje individuell häst. Fem av dessa försök består av mätningar gjorda vid fri tillgång på hö från marken/fodertråg, och två av dessa försök består av mätningar gjorda vid fri tillgång på hö genom småmaskiga hönät. Hästarna har varit ute i hage på dagtid och kommit in på box nattetid vid ungefär samma tider varje dag. Hästarna har delats upp i varsin rasthage på dagen så att individuella mätningar i foderkonsumtion kunnat göras både i hage och stall. De hönät som använts under denna studie är inköpta på Caisas Shop.

Studiens slutsats är att användandet av hönät inte signifikant minskade på hästarnas totala foderkonsumtion – tvärtom så kunde den till och med öka. Det framkom även indikationer på att hästens mättnadskänsla/aptit på lite längre sikt delvis kan styras av faktorer som har att göra med hur mycket näring som redan finns i tarmarna. Detta kräver dock mera studier för att kunna styrkas, eftersom inga mätningar är gjorda på hästarnas foderkonsumtion eller höets näringsinnehåll vid dagarna närmast före dessa tester.

Det är uppenbart att småmaskiga hönät fyller ett viktigt syfte när det gäller att förlänga häs-tarnas ät-tid och därmed minska på risken för både magsår och beteendestörningar hos hästar som traditionellt portions utfodras och står för länge med tom magsäck. Men däremot är det inte helt säkert att fri tillgång på hö med småmaskiga hönät är ett bra alternativ att använda för att banta överviktiga hästar, då det inte kunnat påvisas att det signifikant kan minska den totala foderkonsumtionen per dygn.”

Fallstudie: Ludde

besök 1 - ludde sidan

[UPPDATERING 2016-04] Jag har gjort i ordning en liten bildserie på en av mina kunders hästar, russvalacken Ludde som hade vad man kan anta uppryckt kronrand och en eventuellt tendens till bockhov. Han hade väldigt höga trakter och nersliten tå. Starka tjocka hovväggar. Nästan clylinderform på hovarna. Men till synes inte mycket att verka på undersidan av hoven. Det intressanta med fallstudien är hur hovarna ändrar form på bara några månader, enbart med hjälp av rätt verkning med täta intervaller. Så ta gärna en titt på bilderna i denna bildserie och jämför utvecklingen.

Försök att håll till godo med att när jag gjorde denna bildserise och skrev detta för ett par år sedan så svängde jag mig alltför slarvigt med olika fackuttryck, så det förekommer en del snabba slutsatser i texten i pdf:en. Jag är idag väldigt försiktig med att dra några snabba slutsatser, och ställa diagnos får jag ju absolut inte göra. Det är inte mitt område. Så lägg inte allt för stort fokus på texten utan titta istället på vad bilderna säger!

Jag har tidigare ställt mig frågan om inte man åtminstone teoretiskt skulle kunna kalla detta för en form av ”hovbenssänkning” >se fotnot!< eller åtminstone ”hovväggshöjning” som en del vill kalla fenomenet!) Hoven också hade bockhovsliknande utseende och svårt med traktlandning.

Jag var fortfarande under utbildning vid tillfället för första besöket och förstod inte riktigt själv varför hoven såg ut som den gjorde när jag kom dit, och jag rådfrågade mina kollegor. Ägaren uppgav att hon var orolig för hovens branta vinklar och dessutom hade hästen också grävt mycket i hagen och slitit bort en hel del av tån på egen hand vilket ytterligare förstärkte det bockhovsliknande-utseendet. Hästen var lyckligtivs glad och nöjd och pigg ändå, och sprang och busade helt obehindrat på alla underlag utan att ömma det minsta.

Jag gjorde så som jag lärt mig och verkade hoven för att få den i så nära i balans som möjligt – och hoven började förändra sig gradvis. Jag insåg efter första besöket att det skulle krävas extremt täta intervaller i en början för att få ordning på hovformen så till en början kom jag varannan-var tredje vecka för att verka. Bara tre månader senare så hade hoven ställt om sig och såg ganska fin ut, och det blev med hjälp av mina foton ganska tydligt vad som hade skett!

Tilläggas bör också att hästen har tagit ganska korta steg fram och haft tendens att tålanda. När jag arbetade med denna häst så misstänkte jag att det kunde ha att göra med korta senor, som är en av de möjliga förklaringarna till att bockhovsutseendet kan uppstå i en hov. Men nu i efterhand när jag lärt mig lite mer om detta så börjar jag inse att det finns fler möjliga förklaringar. Ibland är det svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget. För det är inte helt ovanligt att hästar som går med höga trakter får spänningar och låsningar i halsen nacken och bogen som gör att de får svårare att ta ut steget ordentligt. Ludde hade kanske snarare muskelspänningar, och inte för korta senor. Eller kanske var det en kombination? Ludde fick visserligen en del stretching och motion av sin ägare, men han kanske hade även behövt en del massageterapi i tillägg, när vi hade fått ordning på hovformen? Ja , det är lätt att bli efterklok och det är svårt att ha alla svaren.

Klicka på länken för att få upp pdf-dokumentet: Bildserie på Ludde

* fotnot: Diagnosen ”hovbenssänkning” går egentligen inte att använda i ordets rätta bemärkelse eftersom man behöver röntgenplåtar för att kunna påvisa att hovbenet har ”sjunkit” i förhållande till kronranden. Det blir alltså en helt felaktig term att använda sig av, och jag får dessutom inte ställa några diagnoser på någon häst. Det är dock ganska uppenbart i denna bildserie vad det är som har skett ändå. Hovbenet har inte sjunkit ner någonstans.. Det är ju kronranden som har tryckts upp, respektive kommit ner igen, mestadels i centrum på hovleden där belastningen är som högst i hovkapseln.